Jag och Kiwi är i en riktig svacka just nu, vi står still och kommer inte vidare i igångsättningen överhuvudtaget. 

Igår red jag på utebanan och där var jag tillsammans med 2 andra hästar varav den ena flög i luften hela tiden och när den gjorde det blev Kiwi sjukt spänd.

Dessutom var det en traktor inne i ridhuset + traktorer och bilar på vägarna + maaassa andra hästar runt omkring.

Jag tror jag aldrig suttit på en så spänd Kiwi förut. Samtidigt som jag skulle få henne avslappnad skulle jag få henne mjuk och få henne att ha ett bra steg som inte var för kort eller långsamt. Hon gick verkligen inte alls bra och inget funkade, speciellt inte galoppen. Nu låter det verkligen som jag skyller på hästen och allting runtomkring men herre vad det inte gick och rida där igår...

Idag var utebanan upptagen av hoppningträningar så jag fick istället rida på gräsbanan där underlaget inte alls är bra, ojämnt och halt, det finns dessutom massa hål på olika ställen. 

Hon gick mycket bättre idag än igår men hon gick stundvis inte ens på tygeln. Den känslan är hemsk. Att ens ponny går med huvudet rätt upp och kollar på saker och man sitter bara och sliter och hackar - som en riktig ponnyunge. 

Kiwi är aldrig en dans på rosor under rosa moln och regnbågar utan vi har alltid något problem men dessa 2 dagar har varit HEMSKA. Jag vill bara komma in ett ridhus med 4 väggar där hon inte har så mycket annat att kolla på exakt hela tiden. 

Vi ska på söndag åka upp till Veda och träna lite i deras ridhus men jag hoppas verkligen jag får till ett bra pass innan dess. De här 2 dagarna har inte alls varit bra och vi står bara och trampar på samma ställe och kommer ingen vart. Jag bara sliter och Kiwi bra går värre, jag är riktigt trött på att inget funkar. Tyvärr får vi ännu en sån här dag imorgon då ridhuset inte är tillgängligt då heller...

Men jag hoppas vi tar oss ur den här svackan så fort som möjligt!

//Hedda