Måste ge en stooor hiss till alla trevliga människor på tävlingsplatser. Folk som faktiskt vågar snacka lite med helt okända människor.

Jag har lärt känna ungefär 3 stycken via tävlingar varav en har jag blivit rätt bra kompis med. Man har bara råkat parkera släpen bredvid varandra så vips börjar man prata. Det är så sjukt trevligt verkligen! 

 Bara att man grattar någon efter en placering, säger lycka till när man möts vid kanten av banan, frågar om man ska hjälpa till när någon har problem att lasta osv, bara så små grejer är så sjukt trevliga.

Nånting jag verkligen ogillar är när folk bara stänger in sig i sin egna "jag är bäst" bubbla och går med huvudet högt och ser ner på alla andra bara för att man kanske råkar ha en fin häst. Det är alldeles för många som rider runt och tror att de har företrädet och bara brakar igenom ridhuset i ökad trav, sen när man kanske råkar krocka lite så suckar de bara och himlar med ögonen när det egentligen var en själv som hade företräde. Alldeles för många har jag stött på.

När man träffar på de sura personerna förstörs liksom hela tävlingsstämningen och det känns ibland inte ens kul att vara på tävlingsplatsen när vissa andra är där men så fort man tävlar med eller mot de här snälla och trevliga personerna livas hela stämningen upp och det blir så sjukt mycket roligare att tävla då. Tävla ska vara roligt och man ska umgås med folk man tycker om och har roligt med, man ska inte kasta blickar och snacka skit bakom ryggen på folk, alldeles för mycket sånt just nu. Vill man snacka skit tar man det i bilen på vägen hem som Malin Hamilton brukar säga ;)

Diss till de bitchiga människorna som har sina ponnymammor som står och klappar dem på axeln och säger "det här vinner du" och hiss till de trevliga människorna som faktiskt säger hej, grattis, fint du red, söt ponny du har osv, ni förtjänar en guldmedalj, hiss till er verkligen!