När jag är på tävling och ska rida fram Kiwi försöker jag ju självklart få henne så snygg som möjligt på framridningen. Så tänker nog alla. Alla vill visa upp bästa sidan av hästen på framridningen så att alla ska tycka "Wow den där blir svår att slå!" Man kanske kan säga "nääää så tänker jag inte" Men så fort man sitter där och ser att folk kollar på än trycker man på lite extra för att få hästen snyggare.

Kiwi går allra bäst efter att ha lufsat i kanske 20 minuter. När hon lufsar ser hon rent ut sagt förjävlig ut. Traven är lååångsam, hon lyfter knappt på benen och hon är inte fin i formen. Men jag vet att den fula formen kommer löna sig då hon blir awesome när man har värmt upp färdigt.

På framridningen måste man lära sig att koppla bort alla andra. Skita i vilka som kollar på en och vilka som viskar till sin ponny "den där är förjävlig, den slår vi älskling!". Det är inte direkt speciellt kul när man ser folk sitta och kolla på en med ett ondskefullt leende på läpparna. De kanske inte menar det men det känns inte kul att se även om det inte är riktat till en eller något sådant men det känns verkligen så.

Men ändå hellre se förjävlig ut på framridningen och sen slå underifrån och gå och vinna klassen istället för att vara grym på framridningen och inte lyckas med ritten.

Man har bara en topp under ett pass och den toppen får absolut inte vara på framridningen, spara den åt ritten istället! Känner man på framridningen att det känns bra, avbryt direkt, ta en skrittpaus eller påbörja en ny rörelse, toppen får inte vara under framridningen, no way. Självklart ska man ha en bra känsla på framridningen men man ska tex inte göra sin bästa travökning i livet utan man ska istället spara den till banan. Påbörjar man en travökning eller vad som helst och det känns bra är det bättre att avbryta och spara den tills inne på banan istället.