Ibland är det inte alls bra men FÖR mycket framgång. Fine det är klart att det alltid är superkul att vinna. Få de där rosetterna att hänga upp på väggen eller i stallet, att kunna skryta med att man slog sitt personbästa igen och allt det där. Hur kul som helst. Men den dagen hästen kanske inte är på topp och en bom faller eller att hästen blir seg i skolorna och så kanske man kommer i mitten av resultatlistan istället för i toppen. Då blir man besviken på både sig själv och hästen. Från att legat på topp och tagit hem alla vinster till att få ett dåligt resultat. Det är ett ganska stort steg.

I våras var jag grym. Fick hem så otroligt många placeringar och kände mig bäst av alla. Men tänker jag tillbaka var motståndet ganska dåligt. Div 3 är inte stort. Det var riktigt dåliga med måste jag säga, i alla fall i vår grupp. Sen kom jag ut till större tävlingar. Bättre motstånd och högre klasser. Från att alltid vara högst upp på reslutatlistan till att vara i mitten och nedåt. Hela min sommar + höst fick jag dåliga resultat. Egentligen var inte alla ens dåliga. 2 utanför placering i LA:1 och jag var missnöjd! Hade det varit nu hade jag var överlycklig.

På hösten gick det som sagt också dålig. Fick ett par placeringar vilket lyste upp det hela. Men jag vann inte. Inga ritter på över 70%. Hyfsade resultat och en okej placering. Men tack vare all motgång blev jag sjukt glad.

Jag vet också vad jag ger mig in på. Bara för att jag fick en extremt dålig % i min FEI Inledande debut betyder det inte att jag måste börja om från LC. Förut hade mitt självförtroende sjunkit till botten efter det resultatet men istället började vi titta på det som gick bra i ritten. Jag tänker inte börja om från LC. Tänker fortsätta i LB/LA och köra några fler högre klasser. Kanske får usla resultat men so what? Men tack vare alla mina motgångar direkt efter framgångar har jag lärt mig ta vara på de bra ritterna även om jag inte vann osv. Jag ser mycket lättare det som var bra i ritten nu än vad jag gjorde förut.

Det funkar inte att efter varje misslyckade ritt bara tjura ihop och börja gråta. Jag var så förut. Jag var van vid alla framgångar så att så fort det gick dåligt blev jag så sjukt ledsen.

Det är klart man kan få vara besviken över en dålig ritt men när jag kom ut från banan efter min FEI Inledande debut var jag glad. Fick totalt 3 st 0:or och 4 st 1:or. Men jag var glad för att:

Fine jag fick 50% och kom näst sist. Spela roll, jag var glad för att Kiwi var trots alla missar duktig. Jag var nöjd och bara för att resultatet var dåligt på just den tävlingen har jag inget behov att gå ner 8 klasser och ta massa rosetter bara för att. Nej jag tänker fortsätta kämpa och rida de klasserna jag gör och jobba uppåt. Alla har motgångar och alla har framgångar. Förra våren gick allt uppåt och under sommaren + hösten gick allt nedåt igen. Vem vet? Kanske vi slår bakifrån under våren 2014 och vinner de klasser vi misslyckats i ;)

 

/Hedda